Fel fokus i debatten om förskoleklassen

Det har kommit ett nytt förslag från regeringen om att förskoleklassen ska bli obligatorisk från och med hösten 2018. Debatten har varit intensiv mellan de olika partierna angående formen för undervisningen i förskoleklassen. Regeringen vill att undervisningen i förskoleklassen ska bedrivas på ett lekfullt sätt, medan alliansen framfört att grundskolan ska vara 10 år istället för 9 år. Med stort intresse har jag följt debatten och jag kan inte låta bli att slås av det faktum att formerna för undervisningen diskuteras mer än vilken kunskap eleverna ska lära sig i förskoleklassen. Vilka lärare som ska undervisa i förskoleklass har varit en fråga som ställts på sin spets i den politiska debatten. Själv undrar jag om det verkligen är lärarnas behörighet som är den viktigaste frågan. Få som är verksamma inom förskoleklassen eller forskningen har varit synliga i debatten, och skolans traditionella kunskapssyn har fått ett stort inflytande i debatten. Det borde vara på sin plats att bjuda in forskare eller personer som arbetar med förskoleklassen när formerna för undervisningen diskuteras i media. Det är ett stort fokus på yngre elevers behov av mer grundläggande baskunskaper i läsning, skrivning och matematik. Obligatorisk kartläggning i förskoleklassen och diagnostiska tester i lågstadiet, hoppas regeringen ska kunna kopplas till stödåtgärder för elever som inte når kunskapskraven. Hur kunskapen ska läras in har inte fått samma utrymme i debatten och där synliggörs också partiernas olika syn på förskoleklassens betydelse.

Vad är rätt fokus i debatten om obligatorisk förskoleklass?
Bild: Remix av UF Larsson (CC BY-SA 2.0)
Orginal: Dimitris Kalogeropoylos

Förskoleklassens uppdrag är att fungera som en bro mellan förskolan och grundskolan. Förskoleklassens uppdrag är att stimulera elevernas utveckling och lärande utifrån en helhetssyn på eleverna. Det innebär att förskoleklassen också ska främja arbetet med att skapa en lärmiljö som möjliggör allsidiga kontakter och social gemenskap.

Många förskollärare använder leken när de lär ut ämnesundervisning med utgångspunkt från sammanhang som är meningsfulla för eleven och gruppen. Klassrumsmiljön formas utifrån elevernas behov och intressen och är anpassade för de yngre eleverna. En viktig del av undervisning i förskoleklass är att forma en undervisningsmiljö som möjliggör socialt samspel och relationer i grupp. Då barnen kommer till förskoleklassen med olika värderingar och egna erfarenheter är det sociala samspelet betydelsefullt när barnen ska finna sin roll som elever i skolan. Värdegrundsarbetet är därför en viktig del av förskoleklassens undervisning. I lekfulla miljöer som är anpassade för yngre elever läggs en grogrund för en vilja och lust att lära och utvecklas. Med hjälp av leken skapas en undervisning som utgår från elevernas gemensamma intressen och behov. När undervisningen baseras på meningsskapande och nyfikenhet kan barnen förstå och omsätta innehållet från undervisningen i andra sammanhang. Det är förskolläraren som fungerar som en brygga mellan skolformerna och hjälper barnen närma sig såväl skriftspråk som matematik. Det betyder inte att ämneskunskapen är mindre viktig i förskolan eller förskoleklassen. Det betyder snarare att det är förutsättningarna för undervisning i förskoleklassen och lärmiljöns utformning som avgör vilken kunskap barn möter i förskoleklassen.

Rätt fokus

Förskollärare får i sin utbildning kunskap om barns utveckling och lärande. De har en gedigen kompetens att stödja barns utveckling och lärande. Frågan om vilken kunskap barn ska lära sig avgörs inte utifrån en lärarkompetens där förskollärare som yrkeskår ställs mot grundskollärare, utan frågan handlar istället om hur barn ska lära in de baskunskaper de behöver för ett fortsatt livslångt lärande.
Jag menar att debattfokus borde handla om vilken kunskap som ska prioriteras och hur lärarna i förskoleklass ska få bättre förutsättningar att bedriva undervisning i förskoleklassen. Lärmiljön har stor betydelse i förskoleklass och en viktigt fråga är: Hur vi kan möjliggöra att fler barn får tillgång till en stimulerande lärmiljö och särskilt stöd i förskoleklassen?