Delaktighet inte åsikter

Delaktighet inte åsikter

Trots att det kom en läroplan 1998 finns det många åsikter och tyckande om tolkningen av läroplanen.  Beroende på vad vi har för erfarenheter tolkar vi läroplanen på olika sätt. Läroplanens innehåll kan vi inte bortse från som förskollärare i en barngrupp, utan vi ska arbeta efter innehållet i läroplanen. Det vi gör ska vara förankrat i läroplanen, ändå finns det ofta mycket tyckande, i det dagliga arbetet i barngruppen. Varje dag diskuterar vi allt från ifall barn bör ha galonbyxor på sig utomhus på gården till att barnen måste smaka på all mat som serveras på lunchbordet. Hur vi argumenterar beror ofta på hur vi själva blivit uppfostrade eller på vad vi lärt oss under utbildningen. På sociala medier diskuteras allt från höst tavlor och olika pysselprojekt, vintertid blir det många kommentarer över ifall små barn ska vara med på luciatåget eller inte, eller önskemål om förslag på julpyssel som kan produceras och tas med hem av barnen. Inte lika ofta diskuterar vi forskning eller teoretisk litteratur. Att engagera sig om saker som ifall personalen ska ha vinterkläder leder till en mängd gillande på Facebook. Jag menar att diskussioner på sociala medier är en återspegling av hur verksamheten formas i många av våra förskolor. Jag tror på en "delakultur" och menar att det berikar både den personliga yrkesrollen och att sociala medier kan bidra till att lyfta förskolan i positiv riktning, Men vad vi diskuterar och hur vi uttrycker oss visar också hur mycket som fortfarande kan göras för att höja förskolans status.

Hur delaktiga är barnen i valet av pyssel?
Foto: Josh Miller (CC BY-NC 2.0)

Att utmana barnens nyfikenhet och kreativitet är en viktig del av förskolans verksamhet. På ett sätt kan man säga att det är själva ryggraden i dagens förskolepedagogik. Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på (lpfö 98/10). Hur låter vi barnen bli delaktiga i julpyssel eller utformande av Luciatåg? Får de vara delaktiga - eller styr pedagogernas egna åsikter Lucia tåget och julpysslets utformande?.

Friåkare

Ibland tror jag att vi glömmer eller inte tycker det är viktigt  att förankra det vi tycker i ett barnperspektiv. Vi glömmer att knyta samman det med teoretiska kunskaper och förlitar oss på något vi upplevt eller alldeles bestämt anser är viktigt. Fördomar blir lätt stora berg och dominerande sanningar om vi inte kan grunda dem med teorier eller vetenskapliga resonemang. Jag tror vi behöver fråga oss vad vårt uppdrag är och vidga bilden av vad ett barnperspektiv i verksamheten egentligen innebär. Min kloka vän Martina Lundström använder uttrycket friåkning när hon lyfter vikten av en implementering av läroplanen och tydliggör vad vårt uppdrag faktiskt innebär. Vad behöver barnen som växer upp idag för att utvecklas och läras i ett livslångt perspektiv. Då behöver vi ställa våra egna åsikter åt sidan och lära oss skilja på vad som är egna åsikter och värderingar och vad styrdokumenten betonar.

Det viktiga

Barnen har rätt att möta förskollärare och barnskötare som har en teoretisk förankrad kunskap i ryggraden när de möter gruppens och de enskilda individernas behov. En del av oss är i grunden teoretiker medan andra är mer praktiker. Via våra olika yrkesgrupper får vi olika erfarenheter med oss in i uppdraget. Vår utbildning påverkar vårt tankesätt och vår tolkning av läroplanen, vilket påverkar den praktiska vardagsmiljön. Att vi i vet vad vi har för grundsyn på kunskap eller barns lärande är viktigt, utan den insikten är det stor risk att vårt eget tyckande blir det som dominerar vår verksamhet i förskolan. Förskolan behöver en teoretisk vetenskaplig grund i verksamheten och att läroplanens uppdrag blir förverkligad där. Kanske behöver förskolan också både praktiker och teoretiker för att barnen ska möta en bra verksamhet, olika tankesätt kan på så sätt bilda en helhetssyn. När vi uttalar oss om vetenskapliga förhållningssätt är det också viktigt att vi vet vad de står för så vi kan återge dem på ett så korrekt sätt som möjligt. Det är viktigt att vi har fokus på vårt uppdrag och att det finns tydlig implementering av läroplanen i förskolan.