 |
| Camping där hinder blir möjligheter. Foto från Borås Camping av Fredrik Larsson. |
Vi gillar att vara ute och campa och det är en av höjdpunkterna under semestern. Med åren har vi skapat gemensamma strategier som underlättar vardagen. Innan vi reste följde jag en diskussion om camping och autism på sociala medier. Kanske är det så att det finns saker som kan vara svårt när man campar, som när gräset kittlar under fötterna eller när intrycken från omgivningen blir för intensiva. Men jag tänker också att det är viktigt att som familj skapa långsiktiga strategier. Strategier som handlar om att lära sig tänka i flera steg tillsammans. Ofta tror jag vi har en tendens i dagens samhälle att ha för bråttom. Vi vill uppleva så mycket som möjligt och se så mycket som möjligt. Framför allt är det lätt och fastna i tanken att man måste göra saker för att vardagen ska bli meningsfull. Att hitta ett gemensamt tempo där man gör lagom med aktiviteter per dag och väljer aktiviteter tillsammans, är en process som ibland tar tid. Det handlar om att som familj hitta lagom tempo och gemensamma aktiviteter. Aktiviteter som är omtyckta av alla i familjen. Det kan vara teknikcentrum eller djurparker, men det viktiga är kanske att alla får delta i planeringen på sina villkor. Men ibland handlar det om att få tid tillsammans, Det lilla kan vara lika betydelsefullt som mängden upplevelser oavsett om det handlar om att fika i trädgården. Eller att åka till en nöjespark.
Innan vi ger oss ut på längre resor eller upplevelser av olika slag har vi tränat tillsammans i lugn miljö. Tältningen är inget undantag. Första gången vi tältade började vi med att tälta hemma i trädgården. Året därpå tältade vi i några släktingars trädgård, vilket gick bra trots några nätters ihållande regn. Sedan har vi undan för undan utökat campandet. De senaste åren har vi bott i husvagn någon vecka varje sommar på lite mindre familjecampingar. Vi återvänder ofta till samma ställe och håller oss i välbekanta omgivningar. På det sättet har vi skapat en lugn bas att utgå från när vi är ute och reser. Trots att det finns funktionsnedsättning i familjen har vi tyckt att det varit viktigt att kunna resa och uppleva saker tillsammans. Sedan vår dotter var mycket liten, har vi rest kommunalt tillsammans eftersom vi är en familj som lever utan bil eller körkort. Allt som oftast får jag frågor om hur vi fixar och göra så mycket saker tillsammans. Eller hur vi fixar att resa utan bil. Men finns det bara avkoppling är det inga problem. Ljudet från en motor eller dunket mot tågrälsen kan vara nog så avkopplande som en lång bilresa. Tidigt lärde vi oss att det viktiga var att ha en bas och att anpassa vardagen efter dagsform. Med bärbar trygghet och avkoppling har det gått bra att resa. Avkoppling kan vara några bra filmer, målarböcker eller digital teknik. Hur vi hittar avkoppling skiftar från familj till familj och från person till person.
