När huskulturen bestämmer!!


I Veckan hamnade jag i en diskussion på twitter om vad vi egentligen menar med begreppet tyst kunskap.
Begreppet fronesis kommer från grekiskan och kan översättas som praktisk klokhet, omdöme och omdömes förmåga. Det är intressant att fråga sig vad praktisk klokhet betyder för vårt pedagogiska yrkesutövande. Vilka moment i vardagen har vi, där vi använder oss av praktisk klokhet.

Jag frågar mig också om praktisk klokhet och tyst kunskap är enbart positivt. Att kunna hantera kunskap och kunnande av olika slag kallas tyst kunskap,  eller tyst kunskapande. Ur yrkessynpunkt ser jag en skillnad på verksamheten i förskolan respektive verksamheten på fritids. Verksamheten på fritids bygger i högre grad på erfarenhets baserad kunskap, än förskolan. Min upplevelse är att fritidsverksamheten, trots att har läroplanen som styrdokument, i större utsträckning styrs av erfarenhetsbaserad kunskap. Delvis kan det förklaras med att det arbetar många som inte har fritidspedagogutbildning på fritids. Vad betyder det för utformandet av verksamheten?
Pedagogerna använder ständigt sin yrkeserfarenhet för att utveckla nya aktiviteter och går ibland på knäna i de allt större barngrupperna.

Stora barngrupper medför mer konflikter och där blir den tysta kunskapen återigen ofta avgörande för vilken kvalitet verksamheten förmår utforma. Fritidsverksamheten är viktig för barnens skull och barnen kan inte enbart vara utlämnade till en verksamhet som till viss del bygger på fronesis kunskap. Ibland behöver vi sätta ord på vår tysta kunskap, för att synliggöra den.

När behövs en hjälpande hand?
Foto: Kristina Axelsson (CC BY-NC-SA 2.0)


Du blir nämligen beroende av pedagogernas förmåga att med hjälp av intuition, bedöma vad som är rätt eller fel, sant eller falskt. Det handlar också om pedagogernas förmåga att snabbt skaffa sig överblick på gården eller inne och bedöma vad som kommer ske.

I förskolan nämns liknande område ex socialt samspel, där barnen är beroende av pedagogernas fronesis förmåga  för att ta sig in i kamratkulturen med jämnåriga. Jag kan tydligt se att om du som pedagog inte har så positiva erfarenheter eller saknar yrkeserfarenhet, kanske då väljer att styra barngruppen med makt. Du använder din tysta kunskap, men resultaten i verksamheten kan bli väldigt skiftande beroende på dina egna erfarenheter eller förmåga att hantera barngruppen. Så kommer vi också till den samlade erfarenheten som finns i arbetslaget, varje arbetslag baserar sina värderingar på gemensamma erfarenheter om vad de tycker är rätt eller fel. Det blir en huskultur och innehållet i huskulturen skiftar från arbetsplats till arbetsplats. Även om vi har styrdokumenten, blir det våra samlade erfarenheter, som ligger till grund för vad som är rätt och fel. Därför är det viktigt att synliggöra våra värderingar och diskutera dem i gemensamma samtal. När vi gör det får de mellanmänskliga relationerna plats att växa och utvecklas, men då behöver våra värderingar först få komma upp till ytan.