Små barn i förskolan 1

Under veckan som passerat har jag deltagit i flera diskussioner om små barns lärande i förskolan. I förskolechatten diskuterade vi små barns lärmiljö, både inne och ute. Min upplevelse var att diskussionen blev ganska spretig. Samtalet om hur arbetet ska organiseras i förskolan blir också gärna spretigt. Diskussionen om att arbeta åldersindelat återkommer ständigt, både i sociala medier och bland kollegor. Jag undrar varför vi pratar om små och stora barn. Vad driver fram behovet av en småbarnspedagogik på våra förskolor. Vad är småbarns pedagogik? Samtidigt som man vill att små barn ska ha en tillåtande och kreativ miljö, finns diskussionen där om att allt material kanske inte kan finnas framme när det finns små barn i gruppen. Fördelen med att ha 1-3 års grupper kan vara att materialet kan anpassas till gruppen i större utsträckning än om du arbetar med 1-5 åringar. För mig leder det till frågan vilka leksaker och vilket material behöver små barn?

Kritor för små barn?
FotoChris Dlugosz (CC BY 2.0)

Är det barnens ålder som styr hur vi organiserar miljön för de yngsta barnen eller är det barnens intresse och nyfikenhet? Behöver det finnas särskilda leksaker för små barn på förskolan eller handlar småbarns pedagogik om att lära sig leka tillsammans i grupp. Konflikter i en småbarnsgrupp är en del av vardagen, men pedagogernas yrkesskicklighet påverkar hur barnen utvecklas. Ibland tror jag det är våra egna tankar som begränsar små barns utvecklingspotential snarare än barnen själva. Jag har erfarenhet av arbete i både åldersindelad verksamhet och 1-5 års verksamhet. Jag menar att det inte handlar så mycket om barns ålder utan mer om hur vi kan organisera verksamhetens lokaler och miljö. Fördelen med 1-5 års verksamhet är att barnen utvecklingsmässigt lär mer av varandra när pedagogerna arbetar aktivt med att utforma miljön utifrån barns motoriska och språkliga utveckling. Barnens möjlighet att få en pedagogisk utmanande miljö är nära förknippad med pedagogernas möjlighet att hinna se alla barn och organisera en hållbar verksamhet. Det är ofta pedagogernas egna begränsningar som styr möjligheterna att skapa en utmanande miljö. Förskolan ska givetvis ha en säker miljö, men avdelningens inre miljö borde inte vara det som ligger till grund för småbarnspedagogiken. Om vi lät barns utveckling styra val av leksaker och inredning tror jag miljön inne skulle se annorlunda ut än vad den normalt sett gör.



Vilka aktiviteter behöver små barn?
FotoPraveen Kumar (CC BY 2.0)

Min erfarenhet från åldersindelad verksamhet är att den dagliga omsorgen skapade många guldkorn, som kunde tas tillvara och lyftas till pedagogiska utmaningar. Framför allt när det gällde att stimulera barns språkutveckling och motorik. Visserligen tog den dagliga omsorgen mycket tid, men den blev också stommen på den 1-2 års avdelning som jag arbetade på. En utmaning för pedagogerna som arbetar på åldersindelade avdelningar är att inte begränsa förväntningarna på små barn. Små barn klarar betydligt mer än vi pedagoger tänker. Utmaningarna som finns i den dagliga omsorgen är lika viktigt som att erbjuda barn en ström av aktiviteter. Att ha en väl balanserad dagsrytm är lika viktigt som ett pressat dags schema. Ur ett yrkes perspektiv upplever jag dock att fokuset på aktiviteter blir större och större jämfört mot hur det såg ut för 10-15 år sedan. Den reviderade läroplanen från 2010 har ett större fokus på strävansmål, men frågan är om våra yngsta barn i förskolan behöver alla aktiviteter.

Kanske borde diskussionen istället handla om hur vi prioriterar i verksamheten, och personaltäthet, snarare än ålder. Det är intressant eftersom argumentet för att arbeta åldersindelat kan vara att man kan anpassa barns aktiviteter i större utsträckning när man planerar den pedagogiska aktiviteter. Frågan är om åldersindelning och småbarns pedagogik kanske i själva verket handlar mer om personalens förmåga att kunna organisera de pedagogiska aktiviteterna. Som jag ser det finns det för- och nackdelar med att arbeta åldersindelat. Diskussionen handlar lika mycket om den pedagogiska organisationen som om barnens ålder.
Skolverket stödmaterial  om de yngsta i verksamheten, pekar på vikten att pedagogerna får kompetenshöjning om små barns utveckling. Stödmaterialet lyfter också det viktiga relationsskapandet i mötet med de yngsta barnen i förskolan.

Detta är första delen i en bloggserie om små barn i förskolan. I nästa del kommer jag beskriva hur barns utveckling kan ligga till grund för lärmiljön tillsammans i förskolan.