Undervisning i förskolan

Hur en dag ser ut i förskolan skiftar beroende på var verksamheten är placerad. Kärnan i förskolans verksamhet är att den ska ge alla barn de förutsättningar de behöver senare i livet. Skolinspektionen menar att förskolornas kvalitetsarbete ofta handlar om aktiviteters genomförande eller värdegrund. De senaste åren har fokuset på att förskolans kvalitetsarbete ökat. Förskolor profilerar sig i allt högre grad och trycket på kvalitetssatsning i förskolan är stort. I det sammanhanget känns det aktuellt att fråga sig Vad är kvalitet och varför har trycket på aktiviteter i förskolan exploderat de sista åren?

Skolinspektionen fastslår i sin granskning av förskolorna att det idag finns ett ensidigt fokus på omsorg och fostran i förskolan. De menar också att många pedagoger har svårt att sätta ord på lärandet som sker i den dagliga verksamheten, ex i tamburen och i den fria leken. Lärandet ges inte utrymme i den dagliga verksamheten och det kan få konsekvenser för barnet i deras fortsatta skolgång. Under läsningen ställer jag mig frågan hur vi ser på lärandet i förskolan? Jag tror att många förknippar lärande med undervisning mer än med daglig omsorg. Vad är egentligen lärande i förskolan relaterat till barns utveckling?

Förskolans pedagogiska uppdrag

I den dagliga omsorgen erbjuder rutinsituationer och fri lek rikligt med tillfällen till lärande, men ser vi som är pedagoger detta och sätter vi kunskapen i relation till läroplanen när vi beskriver verksamheten? Ser vi omsorg som lärande, eller är lärande i första hand planerade aktiviteter? Om det är så, hur kan vi medvetandegöra fler kollegor om lärande tillfällena som finns i barnens vardag. Prioriterar vi arbetet med alla barn i förskolan lika högt eller är arbetet med de äldre barnen viktigare än de yngsta barnen. Här finns två fällor som är lätt att hamna i, den ena fällan är att förskollärare oftast föredrar att arbeta med de äldre barnen eftersom du kan ha fler planerade pedagogiska aktiviteter. För de små räcker det att bara vara, för de hinner när de blir äldre. Den andra fällan är att vi tänker att de små behöver i första hand omsorg, och då kanske inte uppmärksammar allt det lärande som de yngre utforskar dagligen i allt som sker under förskolevistelsen. Vår uppgift som pedagoger är att erbjuda en balans mellan planerade pedagogiska aktiviteter och den dagliga omsorgen.  I den reviderade läroplanen från 2010 står det att "förskolan ska erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter ska vägas samman på ett balanserat sätt."

Lärandet sker överallt hela tiden.

Utgår vi från barns utveckling när vi möter enskilda barn i verksamhetens vardag, när barns utveckling får forma såväl den pedagogiska verksamheten som den dagliga omsorgen uppstår en dynamik i gruppen. Om val av leksaker och inredning utgår från observationer och dokumentation av barns utveckling blir det en kreativ och inspirerande miljö. Frågan om vad kvalitet är, är intressant att ställa sig, då det är viktigt att skapa balans i verksamheten, så att omsorg och lärande bildar en helhet. Det är balansen mellan omsorg och lärande som ger barnen en god grund att stå på och skapar trygga och kompetenta barn.

Vore det då också inte rimligt att ställa sig frågan, Vilka ska påverka de yttre ramarna på förskolan. Det är av yttersta vikt att förskolechefer och rektorer är förtrogna med styrdokumenten och kan skapa koppling mellan verksamheten och Läroplanens strävans mål. Skolinspektionen menar att svårigheten att skapa balans mellan lärande och omsorg, kan bero på att många anser att förskolan ska vara ett komplement till hemmet. Hur vi betonar olika delar av läroplanen påverkar kvaliteten i förskolan, kanske också hur vi ser på begreppet omsorg. Nackdelen med att vissa strävans mål vinner i popularitet kan vara ett tryck från kommunernas sida på viss kompetenssatsning. Det är viktigt att uppmärksamma läroplanen som helhet. Konkurrensen mellan förskolor medför faran att vissa profileringar vinner i popularitet i förskolan. Konkurrensen mellan olika förskolor kanske påverkar och förbättrar möjligheterna till en likvärdig förskola, men förskolechefernas egen kompetens att kunna skapa en likvärdig förskola är viktig, kanske till och med viktigare än de yttre förutsättningarna och rådande trenderna. En förskolas kultur skapas av de som vistas där, ledning, barn och föräldrar. Förskolechefen eller rektorn har ett ansvar för att hjälpa pedagogerna kan vidga sin syn på vad som är lärande i förskolan och erbjuda en likvärdig verksamhet. Det är också viktigt att kunna knyta samman verksamhetens olika delar så det bildas en helhet. Förskolan behöver vila på en vetenskaplig och beprövad grund. En likvärdig förskola behöver också en verksamhet som står sig över tid, som erbjuder barn en god grund att stå på, därför är det viktigt att vi ser varje barns utveckling, och ger lärandet i alla dess former utrymme i den dagliga verksamheten på förskolan.