Finns det samband mellan fantasi och matematik?

 Finns det samband mellan fantasi och matematik?

Oftast när vi tänker på matematik tror jag de flesta av oss tänker på att räkna och sortera. Men matematik är så mycket mer. Att försöka se matematiken tillsammans tycker jag är viktigt för att förstå grunden i matematik.  Barn behöver lära sig matematikformer i interaktion med omgivningen. Att vuxna använder terminologi  i matematik är viktig för att barn ska lära sig känna igen matematikbegreppen. Reflektion tillsammans i barngrupp är också nödvändig för att vidga barnens erfarenhetsram runt matematik. Med hjälp av leken utvecklas också förståelse. Jag tror inte alla upplevelser måste befästas med gemensam reflektion mellan vuxna och barn.Uppmuntran är minst lika viktigt, ex att uppleva matematikens innersta väsen i bygglek eller annan skapande lek. Det är lätt att glömma att fantasi och kreativitet är det du använder för att skaffa dig egen automatiserad förståelse av matematikuppgifterna. Du tänker dig en logisk lösning av matematikuppgiften.

Att kunna fantisera är en nödvändig nyckel för att kunna skapa sig inre bilder av matematiken. Lekar där barn utforskar kreativitet är livsviktiga för att bland annat matematikförmågan ska kunna utvecklas. Utifrån barnets egna unika sätt att tänka kan vi hjälpa barnen vidare i matematiken.

Mönster, form och geometri

Ett exempel på detta är när vi tände overheaden på ljusbordet i våras och barnen upptäckte mönstret som bildades i taket i rummet där overheaden stod, det inbjöd till fler samtal och diskussioner. Barnen hittade andra runda former i rummet och prickmönster på sina kläder. De såg mönster de tidigare inte hade reflekterat över och det gav upphov till mycket spännande samtal i barngruppen.

Att räkna bråk kräver att du  kan skapa dig en inre bild av hur du kan dela en romb eller en kubikform. För personer som har svårt med matematik kan det vara svårt att tänka sig hur en kub ser ut inuti eller förstå att exempelvis en mönsterform i form av prickar och en cirkel är samma form.Därför tycker jag det är bra när vi hjälper barn att se formerna för då får de en grundläggande förståelse för hur bråk är uppbyggt.

Varför är det så svårt att förstå uppgifterna i matteboken när eleven förstår uppgiften när vi räknar vid köksbordet?

Det finns en anledning till att barn i skolåldern gömmer sig under bordet när talen är för svåra eller vägrar att räkna när kraven är för stora.Ofta kan det handla om detta att föreställa sig bilder av matematiken i sin fantasi. Därför kan också kravet på att finger räkna på sina egna fingrar bli för stort. Det kan också vara så att du snabbt ser antalen men har svårt att sätta ord på det.

Kanske är ni fler som funderat över detta. Det kan bero på att det är svårare att föreställa sig tal i fantasin än att räkna dem i praktiken. Med praktiska saker framför sig som är till hjälp för att förstå innehållet i uppgiften blir det betydligt enklare. Att jobba med matematik i lekform innan man tar fram matematikboken är en bra väg att gå.

mer att läsa om matematik
Gårdens lekar fylls med matte
www.ur.se
http://ncm.gu.se/smabarn