 |
| Glittrig Batman? |
Jag har aldrig förstått denna klassiska uppdelning och uppmuntran med tjej och killkläder. För mig känns det betydligt viktigare att vi uppmuntrar barn att välja efter eget sinne det de faktiskt gillar att ha på sig och tycker om. Det är nämligen inkörsport till att kunna välja efter eget huvud, egna ståndpunkter när det gäller intresse och åsikter om hur vi får och vill uttrycka oss. Lär vi barnen att klä sig efter gruppen lär vi barn att anpassa sig efter grupptryck. Inte så konstigt att utseende blir viktigare och viktigare bland unga tjejer om vuxenvärlden uppmuntrar beteendet. Hur ska barnen kunna navigera utan att falla för grupptrycket. Jag tycker det är oändligt viktigare att uppmuntra självständigheten som ofta börjar där någonstans. Med små tankar om viktigheter hos små barn. Ibland så smygande att vi inte ser starten. Barn ska kunna klä sig i de färger de tycker om och för oss vuxna är det viktigt att uppmuntra rätten att välja. Barn har rätt att välja och rätt att stå på sig i sina tankar om både attribut och värdegrund. Om det så gäller StarWars för tjejer eller Glittriga Uggletryck för små pojkar. Rätten att få ha egna åsikter i riktigt tidig ålder är otroligt viktig. Varför ska barnen in i smalspåriga fållor istället för att vi vidgar barns egna föreställningar om vad som är okej.
Naturligtvis kan vi tycka att det är mycket diskuterat runt genusperspektiv i förskolan, men frågan är om diskuterat konsekvenserna av de genusvärden som dominerar handeln idag? Vilka tankar föder det hos den unga generationen idag med så tydlig uppdelning i pojk- och flick-beteende. Pedagoger har en uppgift att hjälpa barn hitta sin självständighet.Sina egna värden och föreställningar.Detta är tydligt förankrat i våra läroplaner LPFÖ98-10/LGR11, och att tydligt uppmuntra barn att vara barn utan vuxenpekpinnar eller viskande gliringar om att det inte är okej med småpojkar som har klänning hör inte ens hemma i en barngrupp. Som pedagoger har vi också en uppgift att vidga tankarna om vad som är korrekt ur genussynvinkel i våra barngrupper. Det handlar lika mycket om att få leka med det man tycker är roligt som att få vara okej som man är. En barngrupp bör ha högt i tak och uppmuntra barns tankar även om de ibland kan tyckas små och obetydliga. Därför borde vi inte ens dela upp tänkande i flick och pojkbeteende i förskolan. Utan diskussionen borde handla om vad genus betyder i förläningen. Låt flickor klättra i träd så mycket de vill på förskolan och låt pojkar bära klänning om de vill. Uppmuntra i leken barns förställning om vad som är okej. De små frågorna blir i förlängningen stora frågor, eftersom det handlar om att uppmuntra barns självständighet, detta borde vara hedersuppdrag för pedagoger.
