Hur länge orkar du vänta?

Hur länge orkar du vänta?


För en tid sedan slogs jag av hur spännande begreppet tid är. Tid är mångbottnat och kan ses från många olika vinklar. Från det att vi vaknar, tills dagen är slut finns olika hållpunkter. Stopptider som de flesta av oss ska hålla reda på. Så som frukost, skolstart, rast, lunch, mellanmål och fritidspass. Dagen är full av tidpunkter som ska passas. Full av övergångar och väntan mellan olika aktiviteter. Vi vill hinna med så mycket som möjligt och har ofta fullspäckade agendor. Stanna upp ett slag och fundera på hur mycket väntan det finns runt om oss i vardagen.

Foto: Daniel Mott (CC BY-SA 2.0)

Övergångar

Egentligen är det kanske inte så konstigt att en del barn tycker det är jobbigt med övergångar, de stunder som inte fylls med aktiviteter är inte så många. Den fria leken i förskolan eller på rasten blir även den stundtals fylld av väntan för barnen. Väntan på att kamraterna ska komma, väntan på att en aktivitet ska starta. Väntan på att en viss leksak ska bli ledig. Väntan på att vuxna ska prata färdigt. Några vuxna som byter snabba ord på gården medan barnen väntar på att förrådet ska låsas upp exempelvis. Väntan är vår ständiga följeslagare. Den finns som en osynlig följeslagare vid vår sida. Mest väntan är det kanske för barnen. Väntan på att något ska hända. De flesta barn klarar väntan ganska bra och vi tänker kanske inte ens på att de väntar på vår uppmärksamhet. Men så finns de där stunderna när barn slåss eller hittar på små rackartyg. Vuxna har en tendens att undra varför. I samband med övergångar händer det lätt incidenter. Alla barn orkar inte köa i väntan på utflykten. Så småningom när barnen blir äldre blir det enklare. Strategierna infinner sig och vi hittar sätt att hantera all väntan.

Fast är det verkligen så att vi lär oss vänta?

Handen på hjärtat det där med att vänta - är inte det rätt jobbigt för oss vuxna också. Vi väntar vid många tillfällen och hinner pysa lite i våra känslor oss emellan. Vad har du för strategier för att klara väntan?  För att köa i affären eller busskön?

Strategier

Att vara här och nu är barnen oftast bra på. Det kan vara en tillgång och en styrka. Kanske är det vi vuxna som ska möta upp barnen. Hjälpa till att påminna både varandra och barnen om att det är här och nu som gäller. Nu ska vi ta på oss, några kanske kan måla en teckning medan fröken hjälper några barn med kläderna. Eller läsa en bok under tiden. Nu är vi på gården. Låt barnen få långa lekpass och tid till återhämtning. Ge möjlighet till lite tid i samband med övergången. Bildstöd kan underlätta väntan. Schema med bildstöd så barn vet vad skapar lugn. Ett annat tips är att inte göra väntan längre än nödvändigt. Ställ inte upp i led för tidigt. Anpassa så mycket just er verksamhet kan. Försök att vara närvarande tillsammans med barnen. Nu kan du gräva en stund så städar vi senare. Vi vuxna får prata senare, se barnen som vill prata med oss. Ta vara på nuet, lev i det tillsammans och förvänta er inte att väntan för barnen är lättare än väntan för oss vuxna.


Hur ska ett bra föräldramöte vara?

Hur ska ett bra föräldramöte vara?


Frågan ställdes av en vän i sociala medier och erbjöd bra tillfälle till reflektion. Föräldramöten hålls i de flesta verksamheter inom förskola och skola varje hösttermin. Åsikterna om hur ett bra föräldramöte ska vara brukar vara många och åsikterna skiftar mellan pedagoger och lärare.

Vilka ska lyssna?


Jag tycker det är viktigt att tänka på vilka som är mottagare och lyssnare på föräldramötet. Som pedagog eller lärare har jag en agenda för vad jag tycker att ett föräldramöte ska innehålla. Som förälder har jag kanske andra önskemål. Vad kan just dina föräldrar behöva få ut av föräldramötet och vilka förkunskaper har föräldrarna som ska lyssna ?


Vad ska det innehålla?

Finns det plats för att göra en aktivitet tillsammans eller är det en film som ska visas. Filmer som speglar barnens vardag eller lärande brukar vara uppskattat.
Är det en beskrivning av verksamheten som behövs och praktisk information?
Att lyssna på föräldrar och ha en avslappnad men ändå professionell attityd är en kunskap som växer fram hos erfarna pedagoger. Men då är det viktigt att inför varje läsår fundera på frågor som Vad behöver årets föräldragrupp? Vad är speciellt för just den här gruppen, verksamheten?


Engagemang


För att få ett bra föräldramöte räcker det inte med en bra planering. Ett föräldramöte måste erbjuda något som lockar föräldern till att delta. Tillsammans skapar vi ett föräldrasamarbete. Föräldrarelationer kräver stor lyhördhet av oss pedagoger och föräldramöten kan vara gyllene tillfällen att mötas på. En del föräldramöten jag varit på i egenskap av förälder har varit väl planerade och väckt lust och vilja till gemensam kommunikation. Andra har varit kvällar när pedagogerna läst av från papper de hållt i handen och möjligheterna till kommunikation knappast existerat. De kvällar som lockar mig som förälder att delta, har varit de kvällar som inbjudit till god stämning och kommunikation.
Föräldramöte som ett kafferep?
Foto: Andreas Ivarsson (CC BY 2.0)

Kafferep kan vara en talande beskrivning. Ett inbjudande kafferep med tända ljus och goda möjligheter till samtal och reflektion skapar i mina tankar en avslappnad atmosfär. Tillsammans blir ledord även i föräldrasamverkan. Reflektion över vilka mottagarna är och vad de kan vilja diskutera eller lyfta tycker jag är en stor del av föräldramötet. Smaka på ordet Föräldramöte, själva ordet inbjuder till gemensamt ägande av programpunkterna under kvällen. Ett möte där vi äger hälften var, vågar vi tänka så?
Vågar vi fråga exempelvis föräldraråd vad de skulle vilja få del av under ett föräldramöte. Vad tycker du att ett bra föräldramöte ska innehålla?