Samtal och dialog

Samtal och dialog är livsviktigt för de flesta av oss både privat och i yrkeslivet. Ändå är det så svårt att samtala och diskutera, ibland undrar jag varför?

Det känns som en genomgående trend i samhället att konsten att samtala och lyssna håller på att förändras. Samtalstonen tycker jag ofta tenderar till att bli råare i tider när stressen ökar. Det är intressant att reflektera över varför vi inte är bättre på att föra dialoger med varandra. De flesta av oss går in med en vinnarinstinkt att ta kommandot i diskussionen även om vi från början tänkt oss att lyssna på den vi samtalar med. Att hamna i diket att vilja kamma hem pluspoäng tror jag de flesta känner igen.

Vi behöver bearbeta alla de intryck som ständigt strömmar mot oss därför att det hjälper oss lyssna på våra medmänniskor. Tystnaden och lyssnandet behöver vara i balans för att vi ska kunna föra dialoger utan att vara för ivriga. Som lärare behöver vi lära eleverna konsten att sålla i informationsflödet, att hitta tid för eftertanke och återhämtning. Ett måste för att kunna delta i en dialog är faktiskt att vi får chanser att föra samtal i olika former av medier och i privatlivet.

Utan oliktänkande dör dialogen, i dialogen är det viktigt att delta utan att döma och kamma hem egna pluspoäng. Oliktänkande är en öppning för att lära sig tillsammans.När vi lär oss reflektera tillsammans skapar vi öppningar för ett lärande förhållningssätt som bygger på dialog. Vi lär oss via samtal att upptäcka varandra och att upptäcka nya spännande lösningar och tankegångar. Dialoger gör att vi växer som människor och utvecklas tillsammans, men då måste vi först lära oss hur vi kan skapa meningsfulla samtal. För egen del är jag övertygad om att det behövs plattformar där vi kan mötas och skapa relationer oavsett vad vi diskuterar. Dialoger och samtal är ett sätt att kommunicera.

I helgen deltog jag i #afkHuddinge. Det jag uppskattar allra mest även från tidigare afk med Skolvåren är dialogerna och samtalen med andra lärare och skolintresserade från olika yrkeskategorier. Jag behöver inte tycka lika som de andra som deltar utan ser en stor vinst i att få lära tillsammans med de som tycker annorlunda än mig själv. I mötet utvecklas vi som lärande individer, även om målen med att delta är olika för oss som deltar. Jag tror på en skola som arbetar för att skapa så optimalt lärande som möjligt, som möter så många elever som möjligt. Med empati som ledord. Jag använder styrdokumenten i mitt dagliga arbete, men också empatin och nyfikenheten. Samtalen i vardagen är viktiga. Vi behöver styrdokumenten och fokus på lärande organisation men vi behöver också platser där vi kan mötas och diskutera skolutveckling. Tillsammans sätter vi elev och lärande i fokus.




Vilken betydelse har värdegrunden

Värdegrunden

En tanke slår mig efter att ha läst och lyssnat på en lärardiskussion. Går det att frikoppla diskussioner om värdegrunden från skolresultat? Naturligtvis måste skolans undervisning vara baserad på styrdokument och forskning för att det ska ge resultat. En skola som enbart satsade på undervisning och inte arbetade med en levande värdegrund skulle det överhuvudtaget fungera. Men en skola måste också tolka styrdokumenten och arbeta med miljön i skolvardagen. En skola kan inte bara baseras på kunskap och resultat för att bli framgångsrik. Måendet bland elever och personal är lika viktigt som skolans måluppfyllelse är. Om en skola ska nå kvalité och bli en skola som elever söker sig till, måste skolans arbete med kunskap och värdegrund då gå hand i hand för att bli slagkraftig.

Min Pesha Kusha på #afkHuddinge

Går det att enbart ha fokus på undervisning och skala bort allt onödigt runt om för att minska lärarnas arbetsbörda?
Ja, det kanske går, men vilka skulle vilja arbeta i den skolan och skulle våra elever vilja i den skolan? Om en skola ska nå framgång och ett samhälle ska expandera behövs det empatisk förmåga lika mycket som teoretisk kunskap. Elever som är glada och mår bra bli också effektiva elever. Vilka mjuka värden har vi i skolan som är viktiga att diskutera i skoldebatten? Som inte går att plocka bort för att vi ska bli framgångsrika och nå bättre skolresultat.

Det är stort fokus på elevers mående i skolan. På elevers vilja att delta i undervisningen och på att de ska prestera bra på nationella prov. Men inte lika stort fokus på hur eleverna ska vilja prestera bra. Det finns ett värde även i den mjuka kunskapen En viktigt kunskap som inte går att mäta i skolresultaten, men som spelar mycket stor roll för att en skola ska bli en skola som elever och lärare vill söka sig till. Jag skulle vilja kalla den kunskapen för vardagsomsorg. Lärare har allt större klasser och därmed också mer stress i vardagen. En stress som också eleverna känner av. När lärare inte mår bra mår inte heller eleverna bra.Stora elevkullar påverkar elevers mående. Värdegrundsarbetet måste gå hand i hand med skolresultat. Det handlar om elevernas och lärarnas arbetsmiljö.

Hela skolvardagen?

Skolan - en helhet

I skolan arbetar utöver lärare bland annat fritidspedagoger och assistenter. De arbetar nära eleverna hela dagen. De ser eleverna och stöttar lärarna i undervisningen. De fungerar ofta som språkrör mellan elever och lärare. Empati i vardagen kanske borde vara ett område som också skulle behövas forskas på. Att se eleverna på skolgården eller i matsalen, har ett värde i sig. Att satsa på rastverksamhet och barns hälsa kan lyfter de kunskapsmässiga resultaten. Vi vuxna som arbetar i skolan kan göra stora insatser genom att lyfta blicken och se barnen. När vi lyssnar på barnen växer vardagsomsorgen, vi mår bra tillsammans. När vi stannar och pratar lite med eleverna om små saker får det eleverna att må bra. När vi hjälper dem med att stänga dragkedjan på skolgården eller hjälper dem hitta rastaktiviteter finns tillfällen till att visa att vi ser varandra. De dagar det är fler lärare ute på skolgården sprider sig lugnet och glädjen lyser om eleverna. Att få vuxnas förtroende och omsorg kan inte betonas nog. Tillsammans bildar vi en stomme som skapar bra undervisning och erbjuder eleverna en skolgång som lockar till att vilja lära sig mer. Många barn idag behöver någon som ser dem även om det bara är några minuter. Det är viktiga minuter som spenderas utanför klassrumsdörren. Vardagsomsorg behöver vi inte forska på för att veta att det är effektivt. Med personliga relationer växer elevernas vilja att lyckas på proven och även viljan att försöka förstå ett svårt ämne.
Tillsammans med eleverna skapar vi goda resultat i klassrummet.

-----
Min Pesha Kusha på #afkHuddinge

Inte varför utan hur

Ibland talar vi om barn och elever i behov av särskilt stöd. En klok person i min omgivning lyfte en intressant aspekt. Vad står i behov av särskilt stöd för egentligen. Vad menar vi med uttrycket? I läroplanen och skollagen används begreppen men innebörden är kanske inte alldeles klar. De barn som behöver fysiskt eller psykiskt stöd för att tillgodogöra sig verksamheten ska få det enligt skollagen. Både i förskola och skola.
Men det står inte så mycket om hur stödet ska utformas eller vad som definierar rätten till stöd.

Vad betyder inkludering och vem bestämmer att barn ska inkluderas?
Skollagen har fastslagit att barn utan utvecklingsstörning ska inkluderas. Motivet är delaktighet och rätt till lika utbildning. Känslorna vi får när det gäller inkludering kan vara skiftande eftersom inkludering i sig är en stor utmaning. Om vi istället riktar vårt fokus mot hur integreringen kan bli positiv eller negativ hamnar vi i en annan diskussion. Vad behövs för att en inkludering i förskola eller skola ska bli lyckad?

Kanske är det dags att vi byter ut ordet i behov av mot ett mindre värdeladdat ord och istället pratar om hur vi ska integrera barn i verksamheten.  Hur vi bereder plats för barnet i gruppen och uppmuntrar barns styrkor tycker jag är viktigt. Likadant gäller det att skapa arenor för socialt samspel och plats för delaktighet. Vår miljö på förskolan eller skolan signalerar också att vi antingen inkluderar barn eller exkluderar barn. Det är viktigt att den yttre miljön och bemötande visar på lika värde. När barn är små handlar det om vilka redskap vi erbjuder för att bana väg in i gemenskap och kamratkultur. Vet vi i förskolan hur vi kan stödja barn som har svårt att leka in i leken, eller i gruppaktiviteten?

Tystgående fläktar är också hjälpmedel, eller?
Foto: kenny kex (CC BY-NC-SA 2.0)

Om vi talade om barns olikheter på ett mer positivt sätt skapar vi förutsättningar för att fler barn ska få en positivare upplevelse av sig själva. Att behöva stöd innebär inte att personen måste förknippas med behov av något. Ett barn eller en individ är alltid en individ oavsett om den har funktionsnedsättning eller inte. En diagnos får aldrig skymma personligheten och styrkorna. En förväntan på att barn kan skapar ringar på vattnet. Detta gäller alla barn oavsett förutsättningar.
När vi tar tillvara på olikheter skapar vi förutsättningar för att alla elever eller barn kommer till sin rätt i sin skolmiljö eller i sin barngrupp. Olikheter kan vara en tillgång om vi lär oss betrakta det som en tillgång och tar vara på barns personliga styrkor.

En elev eller ett barn finns i ett sammanhang och sammanhanget och kulturen på skolan eller förskolan påverkar vilken upplevelse barnet får av sig självt i förhållande till omgivningen.