Stadigt lärande

Hur mycket tid får barn idag att svara på frågor i klassrummet? Finns det tid att möta barn och vänta på deras svar och hjälpa eleven att ställa reflekterande frågor. Hur ofta funderar vi över vad det innebär att förstå innehållet i en lektion och vilka hjälpmedel elever kan behöva för att våga svara på frågor och följa instruktioner.
Idag är många klasser och barngrupper stora och många lärare och pedagoger upplever en frustration över att hinna lyssna in och se elevers lärande Inte lika ofta hörs diskussionen om relationernas betydelse i klassrummen. En skicklig lärare och pedagog ska kunna skapa professionella relationer och skapa bra lärande eller undervisning. Både inom förskola och skola vittnar många om att det kan vara svårt att få till en atmosfär i klassen, barngruppen, där det finns tid att se och lyssna och ge utrymme för dialoger i klassrummet, utan att konflikterna tar överhanden och eleverna tappar koncentrationen. Jag fick en fråga från bloggvännen Karin Hallingström om hur jag tänker om att ge tid att svara på frågor och skapa förutsättning för lärande i barngruppen.

För mig sker lärandet i samklang med miljön, tingen och personerna som finns där. Utgår jag från att alla barn kan oavsett förutsättningar, blir mitt uppdrag som lärare och pedagog att skapa förutsättning för lärande oavsett vilka elever som finns i min grupp eller klass. Den barnsyn och elevsyn som jag som lärare har dominerar förutsättningarna för hur mycket enskilda elever kan lära.  Barn och elever lär sig teori på olika sätt och därför är det viktigt att vi som lärare och pedagoger tar oss tid att uppmärksamma och se variationer i olika sätt att resonera om ämnesinnehåll. Därför är det viktigt att få möjlighet att svara på frågor och möjlighet att formulera ett svar om man behöver tid att tänka. Förutsättningarna som skapas i en verksamhet är nära förknippade med vad vi tänker om eleverna och deras förutsättningar. Tänker vi utifrån utvecklingspsykologins tankar att barn och elever ska ta emot lärande och kunskap skapar det en viss sorts undervisning och bemötande. Tänker vi däremot att lärandet sker i samklang med miljön och personerna som finns där, blir atmosfären i klassrummet oerhört viktigt. I förskolan och skolan finns olika tankespår beroende på vilken syn läraren har om hur barn lär.

Liksom kaprifolen behöver något stadigt att växa mot, behöver eleven en stadig lärare.
Foto: KENPEI (CC BY-SA 3.0)

Jag tänker utifrån samma resonemang att vi behöver diskutera hur vi skapar professionella relationer i våra barngrupper och klassrum. Innebörden i det begreppet skiftar säker för oss som lärare och pedagoger, men utifrån tanken att lärandet sker i relation till omgivningen blir vårt förhållningssätt mycket viktigt. Jag tror att vi behöver reflektera över hur vi lär varandra vara "stadiga" pålitliga vuxna i en föränderlig verksamhet som barnen kan känna tillit till. Anne-Marie Körling skriver om stayer och funderar över vikten av att vi står kvar i lärarrollen och pedagogrollen även när det stormar i barngruppen eller klassrummet. Den utmaningen är så viktig att vi funderar över hur vi vi själva kan hitta möjligheter i möten med elever och barn även när det kostar på. Jag menar att den här diskussionen behövs i både förskola och skola, och att den sträcker sig över skolformer. Därför tycker jag det är dags att vi börjar diskutera hur barnen får möjlighet att växa tillsammans med oss i professionella relationer, vad lägger du som läsare in i begreppet professionella relationer och hur bär dig dig åt för att skapa relationer till dina elever?
För mig innebär professionella relationer att möta eleverna med respekt och försöka lära känna dem så väl att jag vet hur de tänker. I det avseendet är alla mikrosekunder viktiga. På ett annat plan innebär det skapa möjlighet för lärande och utveckling med hjälp av nätverksskapande mellan lärare föräldrar och andra professionella yrkesutövare.


Delaktighet inte åsikter

Delaktighet inte åsikter

Trots att det kom en läroplan 1998 finns det många åsikter och tyckande om tolkningen av läroplanen.  Beroende på vad vi har för erfarenheter tolkar vi läroplanen på olika sätt. Läroplanens innehåll kan vi inte bortse från som förskollärare i en barngrupp, utan vi ska arbeta efter innehållet i läroplanen. Det vi gör ska vara förankrat i läroplanen, ändå finns det ofta mycket tyckande, i det dagliga arbetet i barngruppen. Varje dag diskuterar vi allt från ifall barn bör ha galonbyxor på sig utomhus på gården till att barnen måste smaka på all mat som serveras på lunchbordet. Hur vi argumenterar beror ofta på hur vi själva blivit uppfostrade eller på vad vi lärt oss under utbildningen. På sociala medier diskuteras allt från höst tavlor och olika pysselprojekt, vintertid blir det många kommentarer över ifall små barn ska vara med på luciatåget eller inte, eller önskemål om förslag på julpyssel som kan produceras och tas med hem av barnen. Inte lika ofta diskuterar vi forskning eller teoretisk litteratur. Att engagera sig om saker som ifall personalen ska ha vinterkläder leder till en mängd gillande på Facebook. Jag menar att diskussioner på sociala medier är en återspegling av hur verksamheten formas i många av våra förskolor. Jag tror på en "delakultur" och menar att det berikar både den personliga yrkesrollen och att sociala medier kan bidra till att lyfta förskolan i positiv riktning, Men vad vi diskuterar och hur vi uttrycker oss visar också hur mycket som fortfarande kan göras för att höja förskolans status.

Hur delaktiga är barnen i valet av pyssel?
Foto: Josh Miller (CC BY-NC 2.0)

Att utmana barnens nyfikenhet och kreativitet är en viktig del av förskolans verksamhet. På ett sätt kan man säga att det är själva ryggraden i dagens förskolepedagogik. Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på (lpfö 98/10). Hur låter vi barnen bli delaktiga i julpyssel eller utformande av Luciatåg? Får de vara delaktiga - eller styr pedagogernas egna åsikter Lucia tåget och julpysslets utformande?.

Friåkare

Ibland tror jag att vi glömmer eller inte tycker det är viktigt  att förankra det vi tycker i ett barnperspektiv. Vi glömmer att knyta samman det med teoretiska kunskaper och förlitar oss på något vi upplevt eller alldeles bestämt anser är viktigt. Fördomar blir lätt stora berg och dominerande sanningar om vi inte kan grunda dem med teorier eller vetenskapliga resonemang. Jag tror vi behöver fråga oss vad vårt uppdrag är och vidga bilden av vad ett barnperspektiv i verksamheten egentligen innebär. Min kloka vän Martina Lundström använder uttrycket friåkning när hon lyfter vikten av en implementering av läroplanen och tydliggör vad vårt uppdrag faktiskt innebär. Vad behöver barnen som växer upp idag för att utvecklas och läras i ett livslångt perspektiv. Då behöver vi ställa våra egna åsikter åt sidan och lära oss skilja på vad som är egna åsikter och värderingar och vad styrdokumenten betonar.

Det viktiga

Barnen har rätt att möta förskollärare och barnskötare som har en teoretisk förankrad kunskap i ryggraden när de möter gruppens och de enskilda individernas behov. En del av oss är i grunden teoretiker medan andra är mer praktiker. Via våra olika yrkesgrupper får vi olika erfarenheter med oss in i uppdraget. Vår utbildning påverkar vårt tankesätt och vår tolkning av läroplanen, vilket påverkar den praktiska vardagsmiljön. Att vi i vet vad vi har för grundsyn på kunskap eller barns lärande är viktigt, utan den insikten är det stor risk att vårt eget tyckande blir det som dominerar vår verksamhet i förskolan. Förskolan behöver en teoretisk vetenskaplig grund i verksamheten och att läroplanens uppdrag blir förverkligad där. Kanske behöver förskolan också både praktiker och teoretiker för att barnen ska möta en bra verksamhet, olika tankesätt kan på så sätt bilda en helhetssyn. När vi uttalar oss om vetenskapliga förhållningssätt är det också viktigt att vi vet vad de står för så vi kan återge dem på ett så korrekt sätt som möjligt. Det är viktigt att vi har fokus på vårt uppdrag och att det finns tydlig implementering av läroplanen i förskolan.