Är nyckeln Solidaritet?

Efter förra helgens EU-val har en intensiv debatt om rasism och demokrati blossat upp i media och på sociala medier. Många är förvånande och undrande över valresultatet. Det har varit mycket diskussioner efter valresultatet och funderingar på hur vi kan lyfta upp frågan om demokrati och mångfald på agendan i förskolan och skolan. Lärarförbundet menar att skolan ska vara en trygg plats plats att vistas på och att vi har ett yrkesetiskt ansvar att lyfta alla människors lika värde.

Vad innebär det då att arbeta med demokrati och solidaritet i förskolan?
Ja, det beror till stor del på vad vi vuxna menar är demokrati. Det beror på hur vi tolkar läroplanens texter om  demokrati och hur vi väljer att implementera demokrati och värdegrund i förskolan.

Även om du står på nästan samma ställe, ser du ändå olika perspektiv.
Foto: Helena Eriksson (CC BY-NC-ND 2.0)

Olikheter bör betraktas som en tillgång och inte ett hinder. Vår uppgift är inte i första hand att diskutera politik i förskolan som jag ser det utan det handlar om hur barnen får lära sig att de har rätt att vara delaktiga i förskolans demokratiska processer. Själv tror jag att många säkert arbetar med att involvera barnen i den demokratiska processen, men min erfarenhet är att det fortfarande finns en stor osäkerhet på hur man tolkar vad barn ska lära sig om demokrati. För att förstå demokrati, behöver du förstå vad solidaritet är. Därför tycker jag det dags att vi börjar diskutera vad solidaritet ur ett barnperspektiv egentligen innebär, på ett språk som barnen förstår. På deras nivå, med material som barnen kan ta till sig. Den utmaningen är större än ett valresultat, för det handlar om vilken miljö vi vill ska finnas i vår egen vardag. .

Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och där igenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen så de aktivt kan delta i samhället.( Lpfö98, reviderad upplaga 2010)

På pedagognivå, behöver diskutera hur vi i förskolan kan möta kulturskillnader med förståelse som utgångspunkt. Hur våra egna erfarenheter påverkar oss när vi tolkar innehållet om demokrati och solidaritet  i styrdokumenten. Var våra utmaningar finns skiftar från förskola till förskola, men det handlar om hur vi agerar i de dagliga kontakterna med föräldrar och barn i förskolans verksamhet. Det handlar om hur vi uppmuntrar och framhåller olikhet som en tillgång i förskolans verksamhet hela tiden. Hur möter vi ex föräldrar med eget funktionshinder i verksamheten? Hur möter vi familjer som inte lever som den klassiska kärnfamiljen. Sitter föräldrarna med barn som har särskilda behov ofta själva när förskolan har sina traditionella sommarfester eller föräldramöten, är det kanske här vi ska föregå med gott exempel så att solidaritet kan bli ledord i vår egen verksamhet. För det handlar lika mycket om hur vi betonar människors lika värde och visar att alla är betydelsefulla. Det handlar om hur vi kan vidga förståelsen och lära oss möta mångfald med nyfikenhet. Detta är solidaritet i ett vidgat perspektiv.










När huskulturen bestämmer!!


I Veckan hamnade jag i en diskussion på twitter om vad vi egentligen menar med begreppet tyst kunskap.
Begreppet fronesis kommer från grekiskan och kan översättas som praktisk klokhet, omdöme och omdömes förmåga. Det är intressant att fråga sig vad praktisk klokhet betyder för vårt pedagogiska yrkesutövande. Vilka moment i vardagen har vi, där vi använder oss av praktisk klokhet.

Jag frågar mig också om praktisk klokhet och tyst kunskap är enbart positivt. Att kunna hantera kunskap och kunnande av olika slag kallas tyst kunskap,  eller tyst kunskapande. Ur yrkessynpunkt ser jag en skillnad på verksamheten i förskolan respektive verksamheten på fritids. Verksamheten på fritids bygger i högre grad på erfarenhets baserad kunskap, än förskolan. Min upplevelse är att fritidsverksamheten, trots att har läroplanen som styrdokument, i större utsträckning styrs av erfarenhetsbaserad kunskap. Delvis kan det förklaras med att det arbetar många som inte har fritidspedagogutbildning på fritids. Vad betyder det för utformandet av verksamheten?
Pedagogerna använder ständigt sin yrkeserfarenhet för att utveckla nya aktiviteter och går ibland på knäna i de allt större barngrupperna.

Stora barngrupper medför mer konflikter och där blir den tysta kunskapen återigen ofta avgörande för vilken kvalitet verksamheten förmår utforma. Fritidsverksamheten är viktig för barnens skull och barnen kan inte enbart vara utlämnade till en verksamhet som till viss del bygger på fronesis kunskap. Ibland behöver vi sätta ord på vår tysta kunskap, för att synliggöra den.

När behövs en hjälpande hand?
Foto: Kristina Axelsson (CC BY-NC-SA 2.0)


Du blir nämligen beroende av pedagogernas förmåga att med hjälp av intuition, bedöma vad som är rätt eller fel, sant eller falskt. Det handlar också om pedagogernas förmåga att snabbt skaffa sig överblick på gården eller inne och bedöma vad som kommer ske.

I förskolan nämns liknande område ex socialt samspel, där barnen är beroende av pedagogernas fronesis förmåga  för att ta sig in i kamratkulturen med jämnåriga. Jag kan tydligt se att om du som pedagog inte har så positiva erfarenheter eller saknar yrkeserfarenhet, kanske då väljer att styra barngruppen med makt. Du använder din tysta kunskap, men resultaten i verksamheten kan bli väldigt skiftande beroende på dina egna erfarenheter eller förmåga att hantera barngruppen. Så kommer vi också till den samlade erfarenheten som finns i arbetslaget, varje arbetslag baserar sina värderingar på gemensamma erfarenheter om vad de tycker är rätt eller fel. Det blir en huskultur och innehållet i huskulturen skiftar från arbetsplats till arbetsplats. Även om vi har styrdokumenten, blir det våra samlade erfarenheter, som ligger till grund för vad som är rätt och fel. Därför är det viktigt att synliggöra våra värderingar och diskutera dem i gemensamma samtal. När vi gör det får de mellanmänskliga relationerna plats att växa och utvecklas, men då behöver våra värderingar först få komma upp till ytan.




Låt väggarna berätta

Jag funderar över hur viktigt det är att vi diskuterar vilken pedagogisk barnsyn vi har i arbetslagen och vad olika begrepp betyder för var och en av oss i arbetslaget. Vad innebär barnperspektiv när vi diskuterar pedagogik och hur skapar vi förutsättningar för lärande i våra barngrupper. Vad har betydelse när vi skapar delaktighet i en barngrupp och  vilka förutsättningar skapar förutsättning för utveckling och lärande.

I veckans förskolechatt om socialt samspel belystes vikten av att arbeta med kommunikation och samspel i barngruppen för att skapa bra klimat som gynnar det gemensamma samspelet i barngruppen. Genom att stötta i kommunikationen kan hjälpa barn att hitta sin plats i leken och gruppgemenskapen. Vi behöver också diskutera hur vi kan skapa individuella förutsättningar för alla barn att komma till sin rätt i  förskolans och skolans verksamhet. Vilka faktorer hjälper till att skapa en en hållbar pedagogik i förskolans och verksamhet?

Efter att ha läst om Vygotskij i praktiken som Leif Strandberg funderar jag över hur vi kan använda miljön på förskolan  för att skapa förutsättning för interaktioner i barngruppen. Vygotskij betonar samspelet mellan barnet och miljön. Ifrån det sociokulturella perspektivet blir det också betydelsefullt att belysa helhetens betydelse för lärande? Barnens erfarenheter blir viktiga att utgå från när vi ska skapa lärmiljöer, sett ur sociokulturellt perspektiv.Vad är viktigt när vi skapar förutsättning för samspel och lärande? Är det pedagogerna och lärarnas tankar som blir tongivande när rummen planeras eller får barnen ta aktiv del av planeringen?

Bicyle tire dome
Foto: Spoke 'n' Chain

Måste vi ha dockvrå på alla avdelningar för att det alltid funnits, eller vågar vi vara radikala och anpassa miljön efter barnens intresse så att den återspeglar det barnen finner intressant?
Forskning visar att barn leker bättre utan den traditionell dockvrå och klätterställning. Miljö som inte är färdig möblerad erbjuder möjligheter för barnen att vidareutveckla den, samtidigt som traditionella stolar kan bli tåg eller bil i leken. Oavsett hur vi formar miljön är det viktigt att vi planerar först innan vi sätter igång. Att vi utgår från barnens aktuella intresse i barngruppen.
Om man som personal väljer att anpassa miljön till populär kulturen är det viktigt att börja med reflektion och kartlägga sin egen barngrupp, vilka intressen och tankar om lärande har barnen i din barngrupp? Det är de aktuella intressena som finns i gruppen som skapar kulturen

Även om många idag börjat anpassa miljön efter barnen blir det en stark skiljelinje i begreppet anpassa miljön till barnets intresse kontra låta miljön återspegla barnens intresse. Vad berättar väggarna i ditt klassrum? Hur återspeglas barnens arbete och den pedagogiska dokumentationen?

Vad kan väggar berätta?
Foto: xjy (CC BYNC 2.0)

Våra erfarenheter bildas i relationen till det sammanhang vi lever i. Våra erfarenheter bildar också ram för vad vi upplever är riktigt och rätt. Våra erfarenheter ligger också till grund för hur vi kan ta till oss innehållet i undervisningen. Alla elever kan, utifrån sina förutsättningar. därför är det också viktigt att barn och vuxnas erfarenheter tillsammans återspeglar interaktionerna i lärmiljön. Samspelet blir det intressanta, som ständigt går att utmana till nya nivåer. Att fånga elevers erfarenheter och tankar om lärande är viktigt för att skapa arbetsro eller för att skapa ett delaktigt klimat i barngruppen. En verksamhet som bygger på att lärande och omgivande kultur bildar helhet har mycket att vinna på när det gäller att skapa framgångsrika förutsättningar för lärande och utveckling, jämfört med tankegången att det är enskilda barn eller elever som måste hitta förutsättning för lärande, och prestera bättre för att lyckas. Hur ofta diskuterar ni pedagogiska förutsättningar för arbetet? Eller diskuterar utifrån aktuell forskning, Lite för ofta skrapar vi på ytan istället för att diskutera pedagogik på djupet.

Sociala relationer i forskolechatt

Sociala relationer i förskolan

Veckans förskolechatt kommer handla om sociala relationer i förskolan. Jag har blivit ombedd att skriva en bloggtext med olika vinklar på ämnet som kan ligga till grund för vad området sociala relationer kan omfatta. Hos MiaEsa finns en kort bloggtext om sociala relationer. Hon betonar också förskolans uppdrag att skapa varaktiga grundläggande relationer till alla barn och undrar hur vi i förskolan prioriterar relationsskapande.Förutom grundläggande relationer mellan barn och pedagoger i förskolan ryms i ämnet sociala relationer också frågeställningar om hur vi kan få högt i tak i våra arbetslag. Vad behövs för att utveckla ett hållbart demokratiskt klimat mellan pedagogerna i arbetslaget och hur vilken betydelse har det för det pedagogiska klimatet på förskolan?
Hur hjälper vi barn som har svårt att leka?
Foto: Kristina Alexandersson (CC BY-NCSA 2.0)

Förskolechatt har vid tidigare tillfälle diskuterat inskolning i olika former. Inskolning är kanske det man först tänker på när vi tänker på sociala relationer och förskola. Under inskolningen grundläggs kontakten mellan barn och pedagog i barngruppen. Vilket förhållningssätt personalen har får stor betydelse för hur relationen mellan barn och pedagog, samt pedagog förälder utvecklas. Idag använder sig många av tredagars-inskolning vad det kommer ifrån och vad det har för effekter på barnen är fortfarande till stor del obeforskat. Förutom själva starten vid inskolningen, är det intressant att vi fokuserar på vilka metoder vi pedagoger använder för att fortsätta etablera den relation inskolningen är starten på? Hur skapar vi bra relationer med barnen i förskolegruppen och hur hjälper vi barn, barn att etablera relationer och kamratskap mellan varandra. Jag har tidigare skrivit om Fanny Jonsdottirs forskning som visar att .mellan 2 och 4% barn av de som dagligen vistas i förskolan står utanför kamratskapet i förskolan.

Vid ett tidigare tillfälle i våras diskuterades leken i förskolechatt, frågor som flera ställde sig i samband med chatten var: Hur hjälper vi barn som har svårt att leka i förskolegruppen? Hur kan vi hjälpa barn vidare i leken? Detta är också intressanta tankar att ta med sig in i en diskussion om socialt samspel i förskolan. Vilken lek tillåter vi att barn leker i förskolan?