Att smasha med Piggelin

Klokheter om Piggelin

Idag bjöd en kollega på glass till barnens glädje. Det blev Piggelin och Päronsplitt. Kartongerna med glassen som blev över ställdes på ett matbord i väntan på transport till frysen. Barnen jämförde färg, utseende och innehåll på glassarna. Efter en stund frågade ett barn vilket står på den sidan?
Hen pekade på glasskartongerna på bordet. Jag visade dem bokstäverna på paketen och barnen kände igen pappabokstaven och några andra bokstäver i Piggelin och Päronsplitt. Eftersom vi fick välja och jag är laktosintolerant tog jag en isglass. Barnen ställde naturligtvis frågan, är det ingen mjölk i den? De var nyfikna på skillnaden mellan Piggelin som är isglass och Päronsplitt som är vaniljglass täckt av ett lager  päron isglass.
Jag berättade att det inte fanns någon mjölk i isglass och visade dem innehållsförteckningen. En diskussion inleddes med barnen om vad en innehållsförteckning är. Vi läste tillsammans. Barnen trodde glassen innehöll päron, efter en genomläsning frågade de ilsket: "Varför är det en bild på ett päron om det inte innehåller Päron?"
Päronsplitt innehåller faktisk  3,3% päronjuice framställd av koncentrat

Läsning och skriftspråk hänger samman. Enligt läroplanens strävans mål är det en av förskolans uppgifter att uppmuntra till läsning och skriftspråksinlärning.

Smashtillfällen

Min vän Martina skriver klokt om lärande och formulerar tankar om matsituationen. Matbordet har visat sig vara ett bra tillfälle för vardagliga samtal. Pedagogens närvaro, ansikten vända mot varandra och tid; avgörande aspekter för att kunna fånga och skapa förskolepedagogik. Vi pedagoger gör hela tiden val när det gäller vad vi lyfter och väljer att göra förskolepedagogik av. Många gånger har jag sett vardagliga "smash-lägen".

Ibland fångar pedagoger upp barnens funderingar, ibland går de oss förbi därför att pedagogerna är uppfyllda av annat.

Gyllene lärtillfällen

Pedagogerna har tankarna eller blickarna riktat åt ett annat håll. Det handlar om att se och fånga det barnen tänker på. Idag blev en diskussion om innehållsförteckningen och för barnen ledde det vidare till gemensamt funderande över ord som börjar på g som glass. Groda, gräshoppa och gris var några ord vi kom fram till. Detta kan bli en blandning av roligt lärande och lek. Det är också reflektion över språket. Över ord som börjar på vissa bokstäver. Dessa kan man sedan forma på papper när man ritar eller göra något annat roligt av.

Att fånga vardagsupplevelser när barn upptäcker bokstäverna ut i samhället, eller i omgivningen är en annan viktig del i att skapa läsförståelse. Att visa på skriftspråket i närmiljön runt förskolan och i barnens vardag. Att läsa på gatskyltar och informationsskyltar med barnen och tillsammans är exempel på grundläggande läsförståelse. Eller att gå ett spår i skogen och letade efter gömda bokstäver. Vi i förskolan behöver arbeta på lustfyllt sätt med att väcka nyfikenhet för lärande när det gäller bokstäver. Att få sätta ord på varför vi behöver kunna läsa är också viktigt. På skolverket kan du läsa mer om språk och språkförståelse. Varför det är viktigt att kunna knyta samman språk och vardagliga begrepp som finns i barns vardag. Att reflektera över språket och Få syn på språket är viktigt. Fördjupad läsförståelse är viktigt för alla barn.