Hur tar du kontroll över barnen

Hur mycket höjer du rösten i barngruppen och behövs det ?

Vissa dagar brukar pedagoger vara stressade. Till exempel om annan personalen är sjuk eller frånvarande. Pedagoger behöver ofta hålla läget under kontroll med uppmaningar Vad ska du göra nu? Sitt ner. Den där får du inte ha, lägg tillbaka den. Lyssna på vad jag säger kan vara fraser som far genom luften. Alla pedagoger har bra dagar och dåliga dagar. De dagar stressen stiger i gruppen tror jag de allra flesta av oss tar till rösten för att försöka styra situationen. Ibland så mycket att ansiktet blir rödare och rödare, resultatet blir uppkäftiga barn och stökigare barngrupp.Vi toppstyr med vår röst för att återfå kontrollen över barngruppen. Jag läste någonstans att de pedagoger som kommer ut på fältet från förskollärarutbildningen måste kunna ha kontroll på en samling, måste kunna behärska gruppen med auktoritetMen jag håller inte med. Att skälla på barn är inte den enklaste vägen till ordning i sin grupp och inte heller den mest effektiva. Att våga gå in i en dialog kräver mer än att styra gruppen med förmaningar.

citat hämtat ur boken Utskälld av Erik Sigsgaard

Med vår röst vill vi få gruppen att lyssna. Men vad händer om vi istället tänker utifrån barnens perspektiv och inleder en dialog. I en dialog kan vi nå barnet/eleven och få igång en kommunikation med frågor som: Hur tänkte du? Är du trött idag? Eller saknar du din ordinarie fröken. Kan vi få igång dialog med eleven. Vi är så vana att använda rösten att vi sällan tänker på att eleven är trött, ofta fylld med känslor och kanske inte har hunnit tänka efter riktigt när det uppstår konflikter. Vår egen uppfostran i en lydnadskultur gör att vi ibland har svårt att förstå den uppfostran som dagens barn får. Istället tar våra egna omedvetna känslor över och vi beklagar oss över barn som inte lyssnar på vuxna.

I alla barngrupper finns dessutom barn som testar de vuxna. Barn som är utåtagerande fungerar ofta som åskledare. Barn som kanske inte alltid vågar lita på vuxna och barn som är för blyga för att berätta. Alla dessa barn slåss om det tysta samtalsutrymmet. De kämpar för att vuxna ska se dem eller inte se dem. Genom att ta barns samtal på allvar går det att hitta öppningar att skapa samarbete runt. Det vi oftast inte tycker är viktigt när barn pratar, utan lyssnar på med ett halvt öra, är viktigt för barnen. Barn som diskuterar vem som får komma på deras kalas, vem som får vara med att leka styr sina kamrater med makt och status.


Simon Zetterberg (CC BY-NC 2.0)

När vi respekterar deras samtalsämne  och lyssnar på det de vill berätta för oss vuxna skapar vi kommunikation på barns och vuxnas nivå. Genom att medvetandegöra för oss vuxna hur talutrymmet i gruppen ser ut, kan vi hitta strategier som påverkar stämningen i gruppen. Testa att uppmärksamma de blyga tysta barnen, ge dem mer samtalstid och se vad som händer. Påverkar det makten i barngruppen?Är du som pedagog medveten om vilka barn som är ledare i din barngrupp? Kan du påverka klimatet i gruppen genom att ge mer uppmärksamhet till barn som inte har så stor uppmärksamhet. Det är stor skillnad på ett arbetslag som styr barnen med rösten och ett arbetslag som styr med dialog. Det är viktigt att vi pedagoger är medvetna om att vår ledarroll återspeglas i barngruppen.

Uppdaterat
Ann-Marie Begler och Caroline Dyrefors Grufman från Skolinspektionen skriver om barn som blir kränkta varje dag på DN debatt. Hur vi agerar mot barn och elever har stor betydelse för hur de behandlar varandra.

Detta är den tredje texten om makt i skolan. Här finner du del ett och del två.