Är kunskap statisk eller något vi förmedlar till varandra. Uppstår kunskap i dialog med andra när vi lär in nya upptäckter. Eller kan du på egen hand upptäcka och bilda dig erfarenheter som inte kan förmedlas enbart med hjälp av talad kommunikation. Att fundera över hur vi lär oss och kommunicerar med varandra är fascinerande. Vad är grunden för att vi ska lära oss och vad är viktigt att lära sig för att utvecklas till en så bra människa som möjligt? Jag har inte mer svar än någon annan, men föredrar att tro att kunskap uppstår och bildas i miljöer som gynnar lärande. Hur skapar vi miljöer som gör att vi lär in nya erfarenheter så bra som möjligt. Att kunskap bildas när vi lär oss utifrån den förståelse vi bär med oss i vårt gemensamma bagage. Därför gäller det att lära sig av varandras erfarenheter och upptäcka olika sätt att tänka. I de olika erfarenheterna och synsätten hittar vi spännande lärprocesser att utmana barn och vuxna i. Kunskap skapar vi tillsammans när vi lär tillsammans och visar att det finns olika sätt att betrakta världen. Livsvärlden vi vistas i är vår gemensamma erfarenhetsram. Därför är det så viktigt att utmana varandra att lära nytt även om det vi betraktar som sanning.
 |
| Barnen och pedagogen söker kunskap tillsammans. Foto: Kristianstads kommun/Claes Sandén (CC BY-NC 2.0) |
Barn tänker på ett annat sätt än vuxna och kan vi skapa arenor där vi kan mötas uppstår spännande möjligheter att lära tillsammans. Utifrån detta blir det spännande att fråga sig vad som är viktigt att lära sig i förskola och skola. Vilka erfarenhetsramar utgår vi från när vi lär ut kunskap?
Efter förra veckans förskolechatt om förskoleklass funderar jag ändå mer på vad vi lägger i begreppet kunskap och hur vi definierar vad som är viktigt för barn att lära sig.
Förskolan tänker ofta att en en kunskapande miljö uppstår i dialoger och gemensamt upptäckande baserat på att barn kan upptäcka kunskap med en vuxen. Vi uppmuntrar barns förmåga att upptäcka med kamrater och andra vuxna. Leken är ett sätt att lära in nya erfarenheter och leken har ett egenvärde för barnets egen skull. Skolan å andra sidan har en mer traditionell betoning på lärmiljö där undervisningen är det centrala som ska läras in. Leken har en central plats även i förskoleklass, men leken är annorlunda när barnen växer och blir större. Inget av synsättet behöver vara sämre än det andra utan det handlar om hur vi kan hitta sätt att förstå varandra. Skapa nätverk där vi diskuterar skillnader i sättet att se på pedagogik kan vara ett sätt att få djupare förståelse för varandras verksamhet. Mellan dessa olika sätt att bedriva verksamhet är det lätt att det uppstår missförstånd och att vi tycker att samverkan mellan skola och förskola kunde vara bättre.
Ska vi lära av varandra i olika skolformer måste få börja med att definiera och diskutera vad kunskap och undervisning betyder i respektive verksamhet. Då kan vi mötas och som nästa steg börja diskutera hur samverkan mellan förskola och skola borde se ut.
