Julklappsberget

Jullov. Efterlängtat av lärare och pedagoger. Välförtjänt vila och tid att umgås, hämta ny kraft. Men också tid för dagar utan fasta rutiner i hemmet borta från kompisarna i skolan. Jullovet är både laddat och efterlängtat. Sedan är det den där längtan efter julklappar och tomten om man tror på jultomten då vill säga.

Dottern och jag hade här om dagen dagen laddat för julklappsköp. Vi har en rutin hemma hos oss för att undvika för mycket överraskningar på julafton den magiska dagen. Vi går en rond på stan tillsammans och tittar på klappar i lugn och ro, hon tipsar om saker hon tycker om. Ibland sonderar vi terrängen på internet och sedan handlar jag när det är lugnt i affärerna. Det underlättar på julafton och skapar lugn. Vi försöker hålla ihop dagarna och resandet. Ta det lugnt tillsammans. Ibland lättare sagt än gjort. Lite julklappar köper vi men inte så många. Förr satt hon med ett berg av paket som hon inte orkade öppna, nu tar vi någon klapp i taget. Vi tar det så lugnt vi kan under juldagarna, oavsett om vi är hemma eller på resande fot. Gärna någon om dagen. Hilde de clérc skriver klokt om julen i sin bok om autism. Om hur hon och sonen handlar julklappar i förväg. Hur det underlättat situationen hemma. Ett råd som vi tagit fasta på här hemma, vet man lite vad man önskat sig kan man också bli glad över paket man inte vet om. Lite nytt och lite känt.

Julklappsberg!
Bilden är beskuren, originalfoto av diluvi (CC BY 2.0)

Idag var det dags att handla dessa tillsammans. Då vi skulle iväg med bussen var dörrarna bak i bussen trasiga. De flesta busschaufförer upplyser en gång om att dörrarna inte fungerar. Men busschauffören var nitisk, varje hållplats föranleddes med ett utrop. Och slutligen när vi kommer fram till torget måste alla kliva av bussen ska till verkstaden, dottern tittade oroligt på mig och undrade vad som skulle hända om framdörren också slutade fungera. Mamma blir vi instängda då? Tänk om alla dörrar blir trasiga! Varför släpper han inte på alla som väntar vid hållplatsen. Efter många om och men, litade hon på mig och kopplade av. Vi tog en promenad för att gå och äta men det var så fullt av folk att vi fick ta till plan B, äta på annan restaurang. Det är alltid jobbigt när vi ändrar på förutsättningarna snabbt utan planering, men för att kunna vila lite var det tvunget. Vi hamnande i vår favorithörna på den tystaste platsen i stan kändes det som idag, tryggt och hemvant. Vi kunde andas ut och efter vila och lunch också handla våra julklappar. Tre affärer och stärka upp med pyssel kreativt pyssel som ger ro efter en tuff dag. Resten av julklapparna får mamma ordna en annan dag. Nu kan vi ladda för julen. För lugnet. Men det är bra att ha en plan B, att träna in en extra strategi att ta till när man måste. Med diagnoser som autism och Aspergers syndrom gäller det att skapa sin egen variant av jul i juletid. Anpassa till familjen och göra den så bra som möjligt.