 |
| Hur ser relationerna ut i ditt klassrum Foto: Leo-setä (CC BY 2.0) |
De senaste veckan har LAB (lågaffektivt bemötande) diskuterats mycket. En sak som många tagit fasta på i debatten är rekommendationen att backa från en elev eller ett barn är i affekt. För många lärare tycks det vara likställt med att eleven lämnas ensam i klassrummet. I förlängningen kan det innebär det att eleverna får makten i klassrummet och i korridorerna. För mig leder den kritiken och diskussionen istället till frågan hur verksamheten är organiserad ur ett helhetsperspektiv. Finns det en fungerande rastverksamhet är eleverna förhoppningsvis inte ensamma. Det innebär också att det blir en fråga om prioritet av verksamheter. Handlar frågan om ordning om ordningen i klassrummet? Eller är det i själva verket en diskussion om organisation? Ett helhetsperspektiv innebär att hela skoldagen prioriteras, även rastverksamhet och fritidsverksamhet. Att en stor elevskara lämnas ensamma under rastvakten är inte ovanligt i skolans verksamhet. Problemet handlar ur det här perspektivet snarare om vilket stöd som ges vid övergångarna i skolan.
LAB kan beskrivas som en metod, men LAB kan också beskrivas som ett förebyggande förhållningssätt som handlar om att utvärdera, hantera och förebygga olika problemskapande situationer i vardagen . Med andra ord handlar det om att ha ett helhetsperspektiv på undervisningen. LAB är nära förknippat med tydliggörande pedagogik. Problemet är att det finns många olika tolkningar av metoden eftersom den används på många olika sätt. Därför får vi också många olika åsikter om metoden. För mig är det är ett problem när debatter blir för ensidiga. Rätt använt kan LAB vara del av ett arbetssätt som kan användas för att skapa en tillgänglig lärmiljö. Men precis som alla andra metoder behöver den användas i relation till undervisningen och de elever eller barn som finns i klassen..
Sedan var det där med att backa i en konfliktsituation. Min erfarenhet är att man samarbetar och byter plats med en annan kollega när det uppstår konflikter. Det innebär att det finns genomarbetade strategier i en verksamhet. Det handlar inte om att man backar från en lärarroll, snarare tvärtom, man tar ansvar för att skapa fungerande strategier i klassrummet eller barngruppen. Arbetar man i arbetslag byter man helt enkelt plats med varandra i klassrummet. Det finns olika tips som man kan använda för att få ett fungerande klassrumsklimat. Precis som man kan använda elevernas motivation för att skapa en utmanande undervisning.
Många lärare talar sig varma för att använda rösten för att skapa ordning i klassrummet. Ordning kan naturligtvis skapas med makt. Frågan är bara hur eleverna upplever det? Om de alls har någon talan vill säga. Det finns forskning som visar att elever behöver lärare som tror på elevers förmåga att lyckas i skolarbetet. Först då ökar kunskapsresultaten.
---
Detta är en fristående del i min bloggserie om LAB i förskola/skola
